Goda järnvägsförbindelser gynnar företag, arbetstagare och miljön.

Det har gått 11 år sedan tågförbindelsen mellan Vasa och Seinäjoki elektrifierades. På den tiden motsatte man sig den som en olönsam och dyr matarledning till huvudlinjen. Efter elektrifieringen har dock särskilt pendeltågstrafiken ökat och Vasa ligger nu mycket närmare Seinäjoki och Tammerfors.

Detta är ett bra exempel på hur viktigt det är med bra järnvägsförbindelser. En investering i järnvägen är en investering i sysselsättning och affärsmöjligheter, men också i regionernas och landsbygdsområdenas livskraft. Ju snabbare och smidigare tågförbindelserna vi har, desto mindre behöver vi regionala flygplatser. Med de pengar som har spenderats på att ge konstgjord andning till de regionala flygplatserna, skulle man redan ha byggt en betydande mängd permanent järnvägsinfrastruktur i Finland.

I förhållande till Vasa har pendlingen ökat främst från kusten till inlandet. Orsaken är uppenbar: tidtabellerna för veckodagarna är inte anpassade för pendlingen till Vasa. Arbetskraftens rörlighet ska uppmuntras, och tågtidtabellerna kan ha stor betydelse för vilken typ av pendlingsområden som bildas runt städerna. En snabbare resa mellan Vasa och Seinäjoki ska vara ett långsiktigt mål, men vi kan genast öka turtätheten för att bättre tjäna pendlingen.

Fungerande järnvägsförbindelser kommer att föra städerna närmare varandra, och med det blir företag och arbetstillfällen lättare att nå. Förutom Tammerfors skulle Jyväskylä vara en naturlig destination för pendlare från Österbotten. Nu slösar vi bort den enorma potentialen hos en stor universitetsstad på grund av dåliga järnvägsförbindelser. Då det tar en timme med tåg från Seinäjoki till Tammerfors, tar det nästan tre timmar att ta sig till Jyväskylä via Haapamäki. Ett effektivt tvärgående transportsystem skulle kunna göra Vasa hamn till en lätt tillgänglig port till världen och öppna helt nya möjligheter för en snabb förflyttning av människor, idéer och investeringar mellan Mellersta Finland och Österbotten.

Vi behöver därför ett beslut under den kommande regeringsperioden om att renovera, snabba upp och elektrifiera Jyväskylä-banan.  Ett sådant beslut skulle inte betjäna bara städerna i Österbotten, utan även Keuruu, Hapamäki och Jyväskylä.

Det finns också ett liv mellan provinserna och deras städer; allt går inte från söder till norr eller tvärtom. Därför behöver vi smidiga och snabba järnvägsförbindelser mellan provinserna, inte bara en strävan efter de mest lönsamma linjerna. Det är enligt mig en hållbar landsbygdspolitik för företag, arbetstagare, miljön och provinsernas livskraft.

Laura Ala-Kokko, riksdagsvalskandidat, Seinäjoki
Bella Forsgrén, riksgadsledamot, Jyväskylä

Toimivat raideyhteydet hyödyttävät yrityksiä, työntekijöitä ja ympäristöä

Vaasan radan sähköistämisestä on 11 vuotta. Aikanaan sitä vastustettiin kannattamattomana ja kalliina syöttöratana pääradalle. Sähköistyksen jälkeen etenkin työmatkustajien määrä on kuitenkin kasvanut, ja Vaasa on nyt huomattavasti lähempänä Seinäjokea ja Tamperetta.

Tämä on hyvä esimerkki toimivien raideyhteyksien merkityksestä. Investointi rataan on investointi työllisyyteen ja yritysten toimintaedellytyksiin, mutta myös maakuntien ja maaseudun elinvoimaan. Mitä nopeammat ja sujuvammat junayhteydet Suomeen saadaan, sitä vähemmän tarvitsemme maakuntalentokenttiä. Niiden tekohengitykseen käytetyllä rahalla olisi rakentanut jo merkittävästi pysyvää ratainfrastruktuuria Suomeen.

Vaasan suhteen työmatkustus on kasvanut pääasiassa rannikolta sisämaahan Seinäjoen ja Tampereen suuntaan. Syy on ilmeinen: arkipäivien aikataulut eivät palvele työssäkäyntiä Vaasassa. Työvoiman liikkuvuuteen tarvitaan kipeästi apua, ja siksi junien aikatauluilla voi olla valtava merkitys siihen, millaiset työssäkäyntialueet kaupunkien ympärille muodostuvat. Yhteyden nopeuttaminen tulee olla myös pitkän aikavälin tavoitteena, mutta ensisijaisesti vuoroja on saatava tiheämmäksi ja työliikennettä paremmin palvelevaksi.

Toimivat raideyhteydet tuovat kaupungit lähemmäksi toisiaan, ja sitä myötä myös yritykset ja työpaikat paremmin saavutettaviksi. Tampereen lisäksi Jyväskylä olisi luonteva suunta pendelöinnille Pohjanmaalta. Nyt hukkaamme suuren yliopistokaupungin valtavan potentiaalin välttävien raideyhteyksien takia: kun Seinäjoelta Tampereelle menee junalla tunti, Jyväskylään körötellään Haapamäen kautta miltei kolme tuntia. Toimiva poikittaisliikenne voisi tehdä Vaasan satamasta helposti saavutettavan portin maailmalle ja avata täysin uusia mahdollisuuksia ihmisten, ideoiden ja investointien nopealle liikkumiselle Keski-Suomen ja Pohjanmaan välillä.

Tarvitsemme tulevalla hallituskaudella siis päätöksen Jyväskylän radan kunnostamisesta, nopeuden nostosta ja sähköistämisestä. Tämä palvelee paitsi pohjalaisia kaupunkeja, myös Keuruuta, Haapamäkeä ja Jyväskylää.

Elämää on myös maakuntien ja niiden kaupunkien välillä; kaikki siitä ei kulje etelästä pohjoiseen tai päinvastoin. Siksi tarvitsemme sujuvia ja nopeita raideyhteyksiä maakuntien välille eikä vain voitokkaimpien linjojen etsimistä. Se on mielestäni kestävää maaseutupolitiikkaa niin yritysten, työntekijöiden, ympäristön kuin maakuntien elinvoiman kannalta.

Laura Ala-Kokko, eduskuntavaaliehdokas, Seinäjoki
Bella Forsgrén, kansanedustaja, Jyväskylä